rohusheaderimage
rohusheaderimage

HEM

AKTUELLT

OM HEMUNDERVISNING

FRÅGOR & SVAR

OM ROHUS

BLI MEDLEM

KONTAKTA OSS

VITESFONDEN

rohusheaderimage
rohusheaderimage

ROHUS - Riksorganisationen för hemundervisning i Sverige

m22

Rohuswww1Frågor & svar

Det kommer mycket mejl till ROHUS med förfrågningar om hemundervisning ur svenskt perspektiv. Här är några av de vanliga frågorna och våra svar. Mest aktuella överst

• Hur är det att hemundervisa på Åland?
Åland har blivit den vanligaste tillflyktsorten för svenska hemundervisare. Det finns två enkla svar varför: 1) det svenska språket, Åland är visserligen ett landskap i Finland med är enspråkigt svenskt och även mindre dialektalt än många delar av Sverige, 2) den relativa närheten till Sverige, i synnerhet till Uppland och Mälardalen. Den avgörande skillnaden mellan Sverige och Finland i hemundervisningshänseende är att Finland har läroplikt inskrivet i grundlagen, till skillnad från Sverige som har skolplikt. Mer information om Åland får du av ÅHUF – Ålands Hemundervisarförening r.f. som har hemsida på www.ahuf.ax.

• Är ROHUS fortfarande aktivt?
Ja, ROHUS är aktivt men lider av den press som svenska hemundervisare utsatts för sedan den nya skollagen började diskuteras 2010. Många har antingen tvingats fly, eller valt att lämna Sverige. Eller så kämpar de en lokal kamp mot kommunpolitiker, skoltjänstemän och socialtjänst. Vi skaffar oss dock ofantligt mycket praktisk erfarenhet av hemundervisning och vet att tiden arbetar för oss och vi är redo när hemundervisning kommer upp på den offentliga dagordningen.

• Finns fortfarande ett behov av vitesfonden, och kan man betala in till den?
Ja, vitesfonden är fortfarande aktuell och varje bidrag är till stor nytta och trygghet för de familjer som väljer att kämpa för hemundervisning i Sverige. Betalar gör du till Bankgiro 319-0733. Märk inbetalningen med "Vitesfonden".

• Finns något hopp för hemundervisning i Sverige?
På kort sikt nej. Inget parti i något av de två blocken vill ändra lagen om hemundervisning i mer tillåtande riktning. Men med ett ständigt ökande intresse för hemundervisning, med allt fler forskningsrapporter om de goda resultaten, och en svensk skola i kris är vi övertygade om att det inte går att hålla emot hur länge som helst. Men det kan ta ett decennium eller mer.

• Hur ansöker man om hemundervisning?
Man ansöker till den politiska nämnden för utbildningsfrågor i den kommun man är bosatt, ofta kallad barn- och utbildningsnämnden eller liknande. Tillstånd till hemundervisning ges av den politiska nämnden, inte av tjänstemän. Vår erfarenhet är tyvärr att man mycket lite, om ens alls, bryr sig om ens motiv eller argument för hemundervisning. Istället söker man ett skäl att avslå vilket med dagens skollag är lätt. Hemundervisning regleras i skollagens 24 kapitel 23-24 paragrafen. Man ska uppfylla tre kriterier: 1) ett fullgott alternativ till skola, 2) insyn i verksamheten och 3) synnerliga skäl. Juridisk expertis har förklarat för oss att "synnerliga skäl" är juridiskt finstilt och innebär att tillstånd aldrig ges.

• Kan man få hjälp och stöd från ROHUS under sin hemundervisning?
ROHUS har inga resurser att hjälpa enskilda familjer med hemundervisning. Men det finns mängder av material och information på nätet om hemundervisning i alla dess olika former. Hemundervisning är inte svårt, det bara verkar svårt innan man kommit igång och inser hur relativt lätt, om än tidskrävande, det är. Att få tillstånd att hemundervisa och hantera omgivningens fördomar är betydligt besvärligare.

• Hur får man tag i undervisningsmateriel?
Om man får tillstånd till hemundervisning i Sverige bör man kunna kontakta skolan som ansvarar för insynen och be att få låna undervisningsmateriel.

• Får man hemundervisa om man är lärare?
Nej, det hjälper inte att vara utbildad lärare för att få hemundervisa i Sverige.

• Får man hemundervisa om man reser mycket?
Om man kan göra det trovärdigt för myndigheterna att ens fasta bostad inte är i Sverige så är man befriad från svensk skolplikt. Vad detta exakt innebär är inte helt klarlagt, men i princip innebär det att man kan visa att man vistas utanför Sveriges gränser mer än sex månader per år. Men det är fråga om en tolkning av var myndigheterna anser att ens fasta bostad är.

• I vilka länder är hemundervisning tillåtet?
Hemundervisning är tillåtet i de allra flesta demokratier med mer eller mindre stora restriktioner. De länder som framförallt avviker från detta mönster är Sverige och Tyskland. Den amerikanska hemundervisningsorganisationen HSLDA har en sida där man beskriver situationen i de flesta av jordens länder. Finns här.

• Hur fungerar hemundervisning i Finland?
Finland har liksom flertalet demokratier inte skolplikt. Istället har man läroplikt. Man meddelar skolan i sin kommun att man avser hemundervisa. Skolan kommer sedan att regelbundet, några gånger per år, vilja träffa barnet för att se att barnet lär sig.

• Vilka möjligheter till vidareutbildning finns för hemundervisade barn?
Det finns i princip tre vägar till högre studier om man är hemundervisad. 1) Man börjar skolan i nionde klass och får då ett slutbetyg som man kan söka in på gymnasiet med, 2) man ansöker till gymnasiet utifrån den fria kvoten, 3) man går gymnasiet i en amerikansk distansskola som Clonlara och får ett amerikanskt high-school diploma som man söker in på högskolan med. Sedan erbjuder USA och England andra möjligheter att komma in på högskolan utan gymnasium.

• Finns det någon som hemundervisar i Sverige?
Vi känner med säkerhet till en (1) familj som hemundervisar. Det sker under viteshot och familjen har tvingats genomgå två socialutredningar. Socialtjänsten används i hemundervisningssammanhang som en slags politisk polis – man hittar inga fel på familjen men den som gör orosanmälan på detta sätt kan skrämma familjen till lydnad. Men säkert finns flera familjer som dock inte vill avslöja sig, ens för ROHUS, på grund av rädslan för viten och socialtjänst, vilken tyvärr är befogad.

• Finns något familjesamarbete, ett föräldrakooperativ eller liknande som tillsammans driver en skola?
De krav som Skolverket ställer på svenska skolor gör det svårt att skapa skolor som tillfredsställer de krav som hemundervisande föräldrar ställer på undervisning. Det finns de som försökt, men vi känner inte till någon som lyckats.

ROHUS pressmeddelanden

ROHUS-bloggen

ROHUS YouTube kanal

Hemundervisning i media

Familjer i exil berättar

GHEC 2012 i Berlin

Berlin-deklarationen

• • •

Hur kan man hemundervisa i Sverige?

Svenska hemundervisare berättar

Forskning och litteratur

Länkar